Det ligger en liten bebis i min mage 🥰 Oskars första barn och mitt tredje. Har nog aldrig varit så redo för bebis som nu. Fick ju barn rätt ung (24 år) i en annan relation och visste inte riktigt vad det innebar och hur det skulle förändra mig. Nu känns det som en helt annan sak att vänta barn. Mina vänner har också barn eller är gravida och efter 6 år med Oskar känner jag att det bara är så rätt. 

 

Vi kläckte nyheten för Lea och Belle under en inte så munter vecka i februari. Båda barnen hade nämligen Covid-19. Jag va så rädd att bli smittad och gick lös med desinfektionssprayen här hemma samtidigt som jag tvingade hela familjen bära andningsskydd. Detta va ju också den omgång av Covid där smittan spreds extra lätt (omikron). Så barnen fick en liten tröstpresent. I den lilla inslagna lådan låg en liten body, en napp och en ultraljudsbild på lillen i magen.

Lea kopplade direkt men Belle förstod ingenting, hon trodde först att det va Sigge som skulle bli pappa 😄 Innan hon till sist förstod att hon skulle bli storasyster. Reaktionerna va så härliga och de blev så lyckliga. Båda har ju längtat efter ett syskon och älskar Oskar så nu ser vi fram emot att välkomna lillen till familjen!

 

Något nytt för denna graviditet mot mina andra två var att vi inte tog reda på könet direkt på ultraljudet utan bad barnmorskan skriva på en lapp va det skulle bli. Sedan lämnade vi lappen till min bästa vän som ordnade en gigantisk ballong och fyllde den med konfetti. Konfettin skulle va rosa för tjej och blå för kille. Sedan samlade vi familjen och spräckte ballongen 🖤