Lea har fått sin första riktiga cykel. Inte trehjuling, sparkcykel eller springcykel, de räknas inte. Det här är en riktig med trampor, fot och handbroms, stödhjul och den är till och med kittad med pakethållare och en korg fram! Hom vart först lite chockad när hon såg den men sedan lös hon upp och vart överlycklig. Nu åker eller går vi nästan ingenstans utan den...hon har haft den till förskolan nu några dagar och det är många som vill prova och jag kan ana lite avundsjuka, det är svårt det där... Tänkte först att de kanske inte va så bra om nu barnen vart avundsjuka men så kan man ju inte hålla på med allt heller så fort någon har något som inte alla har, nu tänker jag låta henne cykla på sin cykel som hon älskar så. Sedan lär jag henne att vara ömjuk inför det och låta sina kompisar prova lite, då brukar det gå jättebra. Lea är väldigt bra på att dela med sig, speciellt om andra gör det till henne också och det tycker jag är jätteviktigt att va hård med. Alla barn går nog igenom en period där de inte vill dela sen är det upp till föräldrarna att lära dem det. Kan ta tid och va jobbigt men jag tror på att va konsekvent och att de lönar sig i längden!